... på mig. Har varit hemma i 2 dagar o inte ett enda inlägg. Återkommer nog i kväll med en redogörelse om hur det står till hos famljen Bergman/Åkerman!

Have faith.

... lite bilder på hur eländet såg ut innan. Och ett på hur det ser ut nu när den är halvklar. Måste införskaffa en nål till maskinsatan innan det kan bli helt klart.

... att nåljäveln skulle gå av. Precis när jag fått upp ångan. Nu återstår att se om jag kommer att slutföra detta för hand...

... vad som flög i mig när jag fick för mig att jag skulle klä om babysittern. Just för tillfället sitter jag på golvet och svär. O då har jag inte ens kommit så långt som till o fått fram symaskinen.

Nåja, vi får väl se hur det här slutar. Eller jag får se iaf. I värsta fall får inte ni.

... men ändå sugen på gosaker. Dagens middag intogs på Big Boy. Mycket smaskens! Till efterrätt blir det morotskaka! :P

Tog mig ner på stan idag oxå, kors i taket. Lite fika på City med Tessan och Roija först o sen inhandlades det kardborreband så nu ska det sys nytt överdrag till babysittern.

Mr X fick åka till tandläkaren idag oxå. Han låg och ojade sig och hade ont hela natten. Så nu ska dom avsluta den behandling dom påbörjade sist så han får nån ordning på gaddarna!

Nej, nu blire lite soffmys.

... omröstning angående vad ni tror dimper ner i slutet på Juli!

.. att det är bara 1 vecka kvar tills jag fyller år. 26 pannor. Det har inte riktigt gått in att det är så snart, antagligen med tanke på att senaste åren har min födelsedag firats uppe i stugan, ordentligt. Blött, blött och förvirrat har det varit! Ofta i dagarna 3!

I år blir det inte samma engegemang. För det första så är det kanske inte lämpligt att jag hinkar i mig den sortens drycker just nu o för det andra så ska den kvällen spenderas på förlossningsinfo på sjukhuset! :)

Så i år får det nog räcka med lite kaffe och tårta. Om det blir här eller i stugan återstår att se.

Slänger in lite bilder ifrån förra årets galej! Ohh, i miss!

... som kan förstå att jag faktiskt ska bli mamma? För jag gör det knappt.

Alltså... magen har växt, jag har inte haft mens på 8 månader, brösten har kännts som tickande bomber, jag har fått havandeskapspenning, fått brev om föräldrarpenning, handlat bäbisgrejer... o framför allt så KÄNNER jag det lilla livet inuti mig. O det sistnämnda med besked. Alla tecken finns ju liksom där.

Men på nått vis så fattar jag inte. Har svårt att förstå att jag snart ska ligga på förlossingen och känna känslan av att skita ut en soffgrupp.

Betyder detta att jag inte är redo? Är det det dom här långa sista 8 veckorna ska ge mig? Den rätta känslan?

Missförstå mig inte, jag VILL ha barn! Otroligt mycket. Jag har hittat min prins, min kärlek, det största i mitt liv. Jag är otroligt stolt över att få vara den som gör hans liv helt, den som för hans underbara gener vidare! Vi har tillsammans skapat ett liv, ett barn, VÅRAT barn.

Men det är fortfarande svårt att förstå.

Men jag känner kärlek, till livet, till det ofödda och framför allt, till Jörgen. Min Bengt Jörgen Åkerman. Jag älskar dig, så mycket mitt hjärta förmår!