... som jag gick och väntade Fenix så var det inte många ggr jag var direkt sugen på alkohol, iaf inte på det sätt jag trodde jag skulle kunna bli. Kände mig aldrig speciellt törstig. Visst, jag kunde sakna själva ruset, den där känslan när en fylla är på topp. När man har som roligast!

Missförstå mig inte, jag vill inte påstå att jag var pin särsklit ofta innan jag vart gravid. Jag är ingen törstläpp av högre rang.

Men jag vart sällan så där vansinnigt sugen på just en öl eller vin.

Förrens nu. Nu kan jag bli oootroligt sugen på vin. Verkligen känna hur gott det skulle vara med ett glas rött... eller vitt... eller rosé kanske? Allt skulle nog vara gott. Mmm, en riktigt kall öl!

Jag vet inte vad ni läsare har för inställning till alkohol så nu blire väl ramaskri bland kommentarerna.

Jag har druckit nått glas vin ibland nu medans jag ammar. O det är inget jag hymmlar med. Ett halvt glas vitt till kräftorna. Ett halvt glas rött till köttet. O guud i himmelen vad gott det har varit. Har dessutom rådfrågat barnmorskan och hon gav mig grönt ljus. Det är ofarligt.

Det är nog större risk att barnet tar skada av att man blir för full och inte kan ta hand om det än att det tar skada av den enormt lilla mängd alkhohol som går ut i bröstmjölken.

Men iaf, det jag skulle tala om med det här inlägget var ju att jag ska för första gången sen Fenix kom ut gå på kalas. Närmare bestämt Open Trot nu på Lördag.

Jag har tjatat i ett år nu om hur mycket jag ser framemot just den här helgen.

Ramaskri igen bland läsarna...

"Hur kan du lämna din bebis så tidigt?" "O för o festa?!" "Men mat till honom då?!" 

Men nu är det ju så att det finns pump. O sen så har ju min bebis världens bästa pappa som duger liiika bra som mig.

Så. Jag tänker inte ha dåligt samvete för att jag går på trav och blir lite på kanelen på Lördag. Bara så ni vet.